Komsi komsi komsi...
Graviditeten har tagit över mitt liv helt och hållet de senaste veckorna. Jag tänker på den på något sätt hela tiden och mina drömmar innehåller inget annat än bebisar och förlossningar. Vet inte hur många olika förlossningar jag gått igenom i mina drömmar och ingen är den andra lik!
Dagarna går saktare och saktare och värken blir värre och värre. Men jag antar att det bara är att bita ihop och vara glad för att man fortfarande kan gå 200 m på 10 min. Jag har alltid undrat varför gravida "vaggar" fram när de går. Jag funderar inte över det längre...
Jag har en rastlöshet i min kropp som är extrem. Jag kan inte längre slappna av i längre perioder utan vill helst ha något att göra varje dag. Idag när rastlösheten tog över ställde jag mig och bakade kladdkakemuffins men mandel och hallongrottor. Här om dagen gjorde jag långpannebullar. Jag göder familjen iallafall :)
Jag städar här hemma men ändå känns det aldrig rent? Hur kommer det sig?
Jag skulle vilja ha lite fler förvaringshyllor att organisera. Jag kanske ska bygga en själv?
Och min jädra sänggavel har det inte blivit av att bygga än. Måste åka ner till Beijer och köpa en spånskiva först och för att kunna göra det krävs en bil med släp eller stort lastutrymme.
Men de känns som om det är dags att ta tag i det nu så den blir gjord innan bebis kommer.
Nej nu tycker jag bebis kan komma. Vi börjar bli otåliga alla 3 här hemma :)
