Min värld- i kaos & ordning

och det kändes i hela kroppen när jag vaknade imorse. Hade gärna velat att helgen skulle bestå av ytterligare två dagar så man hade möjlighet att vila upp sig ordentligt.

Helgen har dock varit toppen. Kanske därför jag ville att den inte skulle ta slut? Va till Åtorpsmarken i lördags och kom inte hem helt tomhänt :) Sen va de mys resten av helgen. Robban fick ett städryck i söndags, som man tyvärr inte ser spåret av idag, men de va fint då iallafall. Det bästa var ändå att han gick omkring och städade och jag kunde luta mig tillbaka i soffan och bara titta på. Jag är ju förkyld så någon större delaktighet från min sida va de inte (och de va på tiden rollerna byttes).

Imorgon åker Martin...fy fan. Hade jag varit singel så hade jag garanterat följt med! Skulle ju vara en otrolig upplevelse! O att jag samtidigt kan hålla koll på lillebror är ju ett plus hehe :)

Jag ska ringa Gröna Lyktan imorrn också och boka en tid för massage. Min rygg, axlar och nacke skriker efter det. Och jag gör nästan det samma av smärta. Vet inte hur man ska röra sig längre för att det ska göra så lite ont som möjligt...

Det var nog oundvikligt att man skulle ansluta sig till resten av den förkylda befolkningen. Som tur är så är veckan snart över och jag kan vila upp mig i helgen. Denna helg ska tillägnas åt lugnets tecken och jag ska försöka att göra minsta möjliga. Förutom att lördagen ska spenderas på i Åtorp. För självklart är Åtorpsmarken en tradition som inte kan brytas! :) Detta är även sista helgen som jag kan träffa Martin och Josefin då de beger sig till Australien på tisdag och blir borta i 6 månader. Klumpen växer i magen så fort jag tänker på det och samtidigt som jag är riktigt glad för deras skull kan jag inte låta bli att oroa mig. Han är ju trots allt, och kommer alltid att vara, lillebror. Nej jag kan inte direkt påstå att jag mår bra när jag tänker på det. Men det kanske helt enkelt är dags att inse att han inte är så liten längre.

Robban sprang ju Tjurruset i Karlstad i helgen och han gjorde det riktigt bra! 1 timma och 22 minuter tog det för honom och han kom närmre 1:a plats än sist iallafall :)
Tro det eller ej, men en liten gnutta lust att springa själv nästa år växte inom mig. Men då gäller det att ligga i ordentligt med löpträningen! Och hur bra gick de för mig på en skala 1-10? Jo jag går och blir förkyld när de äntligen börjar ta sig igen efter sommaruppehållet! Jaja...nya tag till veckan förhoppningsvis!
Rasmus blev också sugen att springa Tjurruset så han ska nu börja följa med mig ut och jogga :) Undrar hur länge hans intresse kommer finnas kvar :)

Vaknade för en liten stund sen och har sovit helt underbart i natt. Gårdagen var full med jobb och jag började klockan 07.15 och slutade 21.30. Det var en lång dag men det förstörde ändå inte det bra humör som jag hade haft hela dagen. Jag fixade i ordning i sovrummet när jag kom hem och tände ljus och satte på lite lugn musik sen masserade jag Robban så han skulle vara fräsh i kroppen inför Tjurruset idag. Klockan 10 blir vi hämtade och de ska bli riktigt kul! Undrar om det är en halvdöd Robban jag kommer få med mig hem i eftermiddag? :)

Vad som kommer ske senare ikväll har jag inte en aning om än men de är bara o ta dagen som den kommer. Skulle egentligen ha jobbat i helgen men tog ledigt för jag ville vara med o kolla när Robban kämpar. Ikväll spelar Asta Kask på Statt också. Det hade ju faktiskt inte varit några fel att gå dit ikväll. Men som sagt...vi får se vad som händer!

De senaste två dagarna så har jag känt mig riktigt glad, lugn och harmonisk. Vet inte varför men de känslorna är underbara att ha. Det blir så mycket lugnare här hemma :)

Nej man kanske skulle ta och börja göra sig iordning lite men jag kommer lägga upp lite bilder och uppdatera senare i eftermiddag :)

Var till tandläkarn vid 09.30 imorse så nu är man ett antal hundralappar fattigare! Usch o fy. Slappade på soffan i en timme ungefär och sen kändes det som om det inte gick att undvika hemmet längre. Jag bestämde mig för igår att jag inte skulle städa själv utan vänta på att hjälpen skulle uppenbara sig. Men beslöt mig för att börja och när Robban kom hem började han iallafall med disken. Nu är det undanplockat överallt och enligt Robban själv ska han dammsuga sovrummet ikväll och resten imorrn. Vi får väl se hur det blir med det.

Va ute till A9 och gick/joggade 6 km-spåret. Konditionen börjar sakta men säkert att komma tillbaka och idag orkade jag iallafall jogga 2 km i sträck. Kanske inte låter som mycket men för mig känns de toppen! :)

Nu känns de som de e dags att försöka få i sig något att äta då jag börjar bli alldeles för skakis för att ens kunna skriva på datorn!

Jag har inte orkat eller känt för o bloggat nu i sommar. Tror också att jag glömt bort det litegrann och inte riktigt vetat vart jag ska börja. Känns som att det inte finns så mycket att säga om sommaren förutom att det var helt underbart att äntligen ha semester igen. Har försökt njuta till fullo men nu är det som vanligt igen och jag längtar redan efter nästa semester!

Jobbet tar nästan all min tid just nu. När jag inte jobbar försöker jag vila upp mig men oftast finns det så mycket annat som ska hinnas med. Hoppas för guds skull att Robban snart får påbörja sin medecinering så att det blir lite mer ordning här hemma. Orkar inte med denna j*vla berg- och dalbana som vi just nu befinner oss i.
Vet dock inte om det är på grund av att det är en dålig dag som jag känner att energin och lusten är helt borta...

Det är inte bara mitt humör som är upp och ner. Tonåringen här hemma börjar bli mer och mer lat och bekväm och just nu vet jag faktiskt inte hur man ska hantera det. Vi försöker se till så han får hjälpa till och ta sitt ansvar här hemma men det är inte alltid det görs utan protester. Nyss stack han iväg på badmintonträning och jag antar att han va sur på mig då han inte sa "hejdå". Men detta hör väl till va? Tror att man själv inte var så lätt att hantera i tonåren och när jag tänker efter så ska vi nog vara glada för att han är så snäll som han är :)

Sitter och funderar på om jag ska ta tag i skiten här hemma och börja städa själv eller om jag ska ta fajten med Robban när han kommer hem och tjata på honom för att försöka få lite hjälp... Känns som att hur jag än väljer att göra så blir det fel på något sätt...